Så kan vi minska klimatpåverkan vid grundarbeten och markberedning

Rapportens framsida

Teknikkonsultföretaget Bjerking har gjort en studie där de undersökt vilken klimatpåverkan markarbeten genererar vid olika krav på sanering av förorenad mark. Uppsala kommuns miljöförvaltning tog 2019 beslut om att bygg- och fastighetsprojektet Magasin X i centrala Uppsala, skulle omfattas av det strängaste åtgärdsmålet KM (känslig markanvändning). Detta för att inte riskera att Uppsalas grundvattentäkt förorenades vid pålningen. Bjerking kunde dock konstatera att klimatpåverkan kunde minskas med 20 procent om projektets olika delar kunde ges olika åtgärdsmål.

Bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan motsvarar ca 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (Boverket 2020). Bjerking, som arbetar med Magasin X, ville med bakgrund i detta undersöka hur man kan minska klimatpåverkan i det specifika projektet. Nu har Bjerking gjort en livscykelanalys för de markarbeten som berör sanering av föroreningar för Magasin X i Uppsala. Studien är bekostad av Bjerkings Klimatfond och mottagare och beställare är Vasakronan. Rapporten är skriven av Maria Nylander som är geotekniker.

‒ Det övergripande målet med den här studien var att få bättre kunskap om klimatpåverkan för olika typer av markarbeten, säger Maria Nylander. Klimatberäkningar brukar i huvudsak utföras för bottenplattan och uppåt och inte för mark- och grundarbeten.

Enligt Boverket bidrog bygg- och fastighetssektorn med ca 19 procent av Sveriges växthusgaser under 2019, men då är inte markåtgärder inkluderade. Enligt Sveriges Byggindustrier och IVA skulle klimatbelastningen öka med 50 procent om grundarbeten och markberedning ingick i klimatberäkningarna.

‒ Det är denna osäkerhet vi har studerat och vi hoppas att vår studie blir en av pusselbitarna för ökad förståelse, fortsätter Maria.

Studien inriktades på att undersöka klimatpåverkan från sanering av förorenad mark och vad man kan göra för att minimera utsläppen.

Magasin X är en kontorsbyggnad vilket innebär att man kan ställa det mindre stränga kravet, mindre känslig markanvändning (MKM), avseende sanering av marken. Uppsala kommuns miljöförvaltning ställde dock det strängaste kravet känslig markanvändning (KM) på Magasin X, trots att det inte är en skola eller ett bostadshus. Magasin X byggs nämligen på Uppsalas stora lerlager vilket kräver pålgrundläggning och kommunen ville minimera risken att Uppsalas grundvattentäkt förorenas vid pålningen.

Bjerkings studie undersökte således om klimatpåverkan kunde minska om det stränga kravet KM fick gälla där pålning utfördes medan det mindre stränga kravet MKM fick gälla för övriga ytor som inte pålades. Studien påvisade att denna typ av uppdelning i krav sänkte klimatpåverkan med ca 20 procent.

‒ Det är en viktig insikt och vi hoppas att Uppsala kommuns miljöförvaltning ska börja överväga att dela upp en fastighet i olika krav på sanering, för att minska klimatbelastningen, förklarar Maria.